Hur många gånger har man sagt att man aldrig mer ska gå ut i den här stan?
För många.
Likväl hamnar man där inne ändå på helkvällarna, och står i nån meningslös kö. Egentligen så är det inte speciellt dramatiskt, vad skall man annars göra? Sitta hemma, kolla på Svensson Svensson och sura över hur tråkig den här stan är? Självklart inte. Ändå infinner sig en bitter eftersmak när man står på dansgolvet och inser att mer än hälften av dina närmsta danspartners är två år yngre än dig.
Man inser att så måste ju treorna sett på oss när vi började besöka stadens uteställen, samma fadda bomullsklump trycktes in i deras huvuden och cirkeln är sluten. Om två år står ni själva där era jävlar, och undrar hur allt smått lyckats ta sig in på "erat" ställe.
Kanske inser ni också att det faktiskt inte är de som är små längre, det är ni som är gamla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar