What´s broke and what´s not.

Såhär efter juldagen kan vi ju återigen konstatera att löjligt många hemvändare går att träffa på kort tid. Vidare kan vi ju också påstå att detta faktum gör just juldagen till en av årets kanske trevligaste sammankomster!

Tyvärr innebär också juldagen FULLPACKADE uteställen. Alla försök till dans eller rytmisk rörelse förvandlas till kampsport och brottning, vilket i slutändan leder till irritation, svettningar och eventuella kramper. Låt oss också konstatera följande saker som den stora majoriteten ibland gör sig skyldig till (inklusive jag själv);

1. Man hälsar på känningar för att skapa sig ett gott samvete.
2. Man undviker känningar för att bibehålla ett gott samvete.
3. Man känner ingen och alla(se punkt 1 och 2).

Just detta gör mina upplevelser och intryck av juldagen ganska tydliga. Det är fantastiskt kul att se gamla utflyttade vänner igen, men Halmstads oerhörda ytlighet väcks fort ur sin slummer och blomstrar åter, trots minusgraderna ute.

Vore det kanske inte enklare om alla bara var ärliga med vad man tyckte och kände, med vilka man brydde sig om och vilka man kan dansa förbi? Om alla bara visade lite öppenhet och värme mot de man bryr sig lite extra om och slutade ge falska ryggdunkar åt sådana som ändå inte behöver det? Jag vet inte, det vore kanske en omöjlig värld att leva i, men kanske enklare...?

Jag hade kul hur som helst och det kan ingen ta ifrån mig. Gamla och nya vänner träffades, dans dansades, groggar groggades och musik lyssnades. Dessutom fick jag vid slutet av kvällen chansen att prata lite med en av mina favoritkvinnor, i en taxi någonstans väster om Nissan. Det är alltid oerhört kul att få lite SW-energi!

Happy christmas you arse, I pray God it´s our last!

God Jul alla vänner och obekanta!

Enligt den unga traditionen här på Post 2006 så slänger vi upp världens bästa och vackraste julsång, The Pogues and Kirsty MacColl - Fairytale of New York. Carolas julevangelium, släng dig i väggen, here´s something real!

How should I stay calm when panic lies just ahead?

Alltså, hemma och det är trevligt. Framförallt är det vansinnigt gyt att träffa alla återvändande vänner igen och att se sin familia. Men idag när jag gick på stan och julstressade så insåg jag att jag faktiskt inte är speciellt "glad", utan att kunna säga varför. Det är konstigt för jag brukar vanligtvis älska julen, jag är vanligtvis en glad prick och jag är hemma i flera veckor nu och har möjlighet att träffa en massa ovanligt folk, men jag är ändå inte "glad" som jag annars tycker att jag brukar vara.

Det är inte så att jag är motsatsen, dvs. ledsen, utan jag är mest en axelryckning. "Ptja", liksom. Mycket underligt*, men inget som upprör mig. Ptja, liksom.

Men det finns saker att se fram emot givetvis och som förhoppningsvis kan slita mig ur det här axelryckningsträsket;
-Stan med CS imorgon.
-Jul i Småland med släkten.
-Juldagen i ett rus och vimlande med massa gamla känningar.
-Nyår, med tillhörande traditioner.

Just det, i mellandagarna ska det ju även köpas lackskor (eller fancy läderskor, inte bestämt mig där...) och sys gardiner. Ja, gardiner. Jag har slutligen tröttnat på att mina solblekta, fisblåa ursäkter till gardiner sunkar ner mitt annars ganska trivsamma och orange-röda studentrum.
Dessutom måste jag köpa Juno på DVD för att det är årets film-kärlek och Leaving on a Mayday är ju riktigt bra efter en lyssning eller två!
(Jag måste verkligen sluta stänga av en ny skiva efter endast två och en halv låt!)



*Eller kanske inte förresten, men det är ett helt annat inlägg...

Tell your friends Im losing touch!

Att terminen precis har slutat och att vi är fria i några veckor verkar ha passerat obemärkt förbi. Kanske beror det hela på att vi inte har haft någon ordentlig avslutning, ett antiklimax efter tentan igår eftermiddags. Hur som helst så är det ingen skön semesterkänsla som infinner sig, utan snarare en lakonisk "jaha?"-känsla. Kanske behöver jag komma hem till västkusten för att förstå det hela på riktigt, det kanske är enklare där än i en nästan öde studentkorridor?

Nåväl, idag har det varit riktigt duktigt härikring. Det har storstädats med dammtorkning, förnsterputs, golvmoppning och mattvätt. Dessutom har hyllor sorterats, papper satts in i sina pärmar och massa onödigt skräp slängts. Det finns inte mycket som tillfredställer mitt ordningssinne lika mycket som ett nystädat rum. Problemet är bara att lika skönt som jag tycker det är med lite ordning omkring mig, lika dålig är jag på att se till att det är så.

Imorgon är det Uppsala och nationsfest på programmet, tillsammans med några klasskompisar, vilket ska bli kul. Har aldrig sett Uppsala och det är alltid soft att prova nya saker!

Och snart är det jul, med allt vad det innebär! Jag har i hela mitt liv varit en julnörd, i år har det tyvärr kommit lite på skam, vilket innebär att jag blir tvungen att väga upp det under en mer intensiv period nästa vecka!


Justja, jag måste ju passa på att slå ett slag för musikens framtid som redan är här. Spotify!

www.spotify.com

Ett oerhört skönt, enkelt och bra musikprogram som är helt lagligt och kostnadsfritt om man vill. Blev hookad på det här av CN när han var här uppe för några veckor sen och jag är fast. Funderar till och med på att utöka mitt användande till att betala månadsavgift. Men det får nog vänta till jag sitter på fast uppkoppling utan begränsningar...

I hear the good girls die.

Respekten för gamle Gurra W sköt i höjden hos mig igår när jag för första gången fick se klippet när han dodgar de två irakiska skorna som kastades mot hans amerikanska nylle. J*vlar i taket sicken reaktionsförmåga gubben har! Kanske är han van vid det här laget och helt enkelt har övat upp sina skills över tid? Hur som helst, massa med props till presidenten!

Vidare intresserar jag mig lite grann för det här nya dejtingprogrammet som syftar till att hitta en pojkvän till det kaos som heter Linda Rosing. Eller ja, det är väl inte programmet i sig som intresserar mig. Det är väl mer vad det är för snubbar som faktiskt anmäler sig till programmet.

"Alla som är sugna på ett förhållande med en botoxad och allmänt förstörd B-kändis som spelat in mjukporr räcker upp en hand!"

Jag slår vad om att Linda kommer få det svårt med att hitta en vettig karl bland alla pappskallar som tycker att deltagande i ett dylikt program är en bra idé...

Tentan närmar sig med stormsteg, jag har resignerat.
Julklappar är köpta, jag är nöjd.
Nyår är kirrat, jag är lättad.
Insikter faller i mitt knä, jag tackar och tar emot.

Slutligen, Day & Age är fasen det stabilaste albumsläppet i år. Många tycker det är mediokert, men jag hävdar envist motsatsen, riktigt fräscht faktiskt!

sthlm081212.

Ibland känner jag att jag inte riktigt orkar till. Jag känner mig uttänjd på alla håll och kanter och att jag alltid har tagit på mig lite för mycket för mitt eget bästa. Det gäller allt från vänner, tjejer, skolan och fritiden och framförallt dessa i kombination med varandra. Att jag aldrig ger mig själv lite lugn och ro förbryllar mig och gör mig bitsk och torr.

Som med årets nyårsfirande till exempel. Det finns ingenstans att hålla festen och jag erbjuder mig att kolla med husmor om det kanske skulle gå att anordna hemma hos mig. Jag gör detta och får negativt besked. Det negativa beskedet förmedlas ut till övriga, men verkar inte mottas ordentligt, för helt plötsligt ringer det folk man inte hört av på länge, facebook-grupper startas och det känns som att jag, trots att jag de facto inte kan ha det hemma hos mig, helt har tappat kontrollen över händelseutvecklingen. Kanske man borde hålla käften nästa gång, precis som många andra. Det blir ju lite enklare då. Men vem ska då vara med och ta tag i saker?

I alla fall, i såna fall blir jag bitsk och torr, trots att det i grund och botten är mitt eget fel. Nåväl, jag måste lära mig hålla käften och säga stopp till mig själv.

I vilket fall som helst är mitt liv en enda stor röra nu med FET-tentan över huvudet med för lite pluggande bakom ryggen, lite trixiga tjej-storys, studentkårsarbete och lille-julsfix. Jag känner mig tunn och utspädd, vilket hindrar mig från att njuta av julen, en happening jag annars vördar starkt.

Problemet när jag blir såhär utspädd är att jag inte tar tag i någonting. Istället slänger jag igång Spotify och spelar Kungen och slänger på mina skygglappar. Det är dåligt, men ni skulle se mina Kungen-skills!

Kanske kvällens festligheter på slottet kan lösa ut en och annan knut på repet?

Looking better, shining brighter, when you don´t.

Man måste ju älska folk med självdistans:

http://www.youtube.com/watch?v=4z_6UfkQ-c0

Efetr en måttligt nykter helg med lite sömn men med trevligt sällskap så inleds nu ytterliggare en skolvecka och det innebär också ytterliggare en vecka närmare tentan som vi alla går omkring och har ont i magen inför.