söndag, mars 06, 2011

When you feel discouraged, when there is a lack of color.

Våren har äntligen börjat kika fram, och eftersom mars faktiskt har inletts med lite marginal så vågar jag till och med sätta det i skrift.

Nu är det alltså mars, snart är det april, sen är det maj, sen är det juni.

Nästa vecka är utsedd till musikfri vecka. Jag ska inte aktivt lyssna på en enda låt. Det kommer att bli någon sorts "audioasketisk" tillvaro som jag tror att jag behöver. Jag lyssnar på alldeles för mycket musik. Jag hetsäter spår efter spår utan finess. Jag tror att det avtrubbar mig på något vis. Jag skall alltså ge det ett försök och se vad som händer och vad det gör.

Känner vi mig rätt så lär löftet brytas efter sisådär 48 timmar. Men det ska bli kul att försöka!

Högsta betyg ännu en gång, och jag har svårt att vara glad. Jag är alltid för hård mot mig själv. Ingen vet varför.

fredag, mars 04, 2011

onsdag, mars 02, 2011

v109



Under veckan kunde vi bl.a. lista följande:

* Lyxfällan. Lysande TV om man inte har något bättre för sig. Inget annat TV-program får mig att känna sådan enkel tillfredsställelse. Det fungerar på två vis; Det ena viset är att det visar att man själv har det väldigt bra. Det andra viset är att det talar till mitt ordningssinne. I början är allt kaos och panik, och ju längre programmet fortskrider desto bättre och snärtigare och ordnat blir det. Lite samma känsla som en nykatalogiserad iPod ger.

* Jag nyupptäckte gamla älskade Death Cab for Cutie och albumet Plans, för femtioelfte gången. Särskilt I Will Follow You Into the Dark. Aldrig sämre, bara bättre. Alltid lika perfekt.

* Boendefrågan inför hösten tog en lite oväntad och rolig vändning i måndags. Kanske kan man framåt juni sitta på en lagom lägenhet, med krypasvtånd från det mesta? Jag hoppas verkligen det.

* Insåg att White Lies släppt nytt album utan att säga till mig. Blev irriterad, började lyssna. Ännu inget utlåtande, men det ser inte särskilt bra ut.

* Av hela elva dagar på plats i FOB KAUFI fick jag "göra min grej" i lite över 5 timmar totalt. Kanske några av mitt livs mest innehållsfattiga, navelpillande och menlösa veckor på oerhört länge. Inte undra på att tankar och känslor har snurrat i höger och vänstervarv och slagit knut på sig själva, gång på gång. Här fanns inget annat att göra än att vänta, träna, titta på TV-serier och tänka.
Jag vill verkligen att jag aldrig behöver vara så här overksam på mitt kommande jobb. Då kommer jag begära byte av arbetsuppgifter.

Snälla ta mig härifrån, genast.