Allt på en och samma gång.

För mig är...

- ...den akademiska världen ibland ganska svårnavigerad. Jag vet vad jag vill säga och att det är rätt, men jag kan inte styrka det i bevis eller med källhänvisning. Detta faktum innebär att jag inte kommer att uppnå tillräcklig nivå för ett "bra" betyg. Ett jävla I-landsproblem egentligen, men likväl något jag kämpar med.

- ...Thåströms nygamla, men ändå fantastiska, låt Fanfanfan stört applicerbar på mig. Varför valde jag för en ganska lång tid sedan den enkla vägen för att på avstånd må dåligt, när jag kunde välja den svåra vägen för att på avstånd må bra? Det fanns säkert några vettiga förklaringar, men just nu är det svårt att finna relevansen i mina gamla argument. Hursomhelst, Fanfanfan slår mig rakt där det känns, Fanfanfan!

- ...fysisk träning en oas. Även om det känns pissigt när jag pinar min kropp på alla möjiga uttänkta och provokativa vis så vet jag att det är för att jag mår jävligt bra efteråt. För att jag kan ta den där pocornsskålen med gott samvete, för att jag kan ta det där fystestet med lite stolthet.

- ...det märkligt hur vissa saker ur mitt gamla liv kan lämna mig helt likgiltig medans nya företelser kan göra mig gråtfärdig. Och tvärtom. Kanske är det det som kallas utveckling, kanske är det det som kallas nostalgi.

Fast jag inte sett dig på så länge, tänker jag på dig ibland. Det var nånting som fastnat på mig, nåt som aldrig helt försvann. Fanfanfan, det skulle varit du! Fast det var så kort romans var det nåt jag borde ha förstått. Såna chanser kommer en gång bara, aldrig att dom kommer två. Fanfanfan, det skulle varit du!

...And they´ll be placing fingers through the notches in your spine!

Hemma i hstd efter två ytterliggare veckor hemma i sthlm (ja, jag har två hem.) och det känns skönt. Skönt för att komma hem och träffa mina vänner, skönt för att komma ifrån det slott som ibland hatas och ibland älskas.

Skolan är inne i en "stampande" fas känns det som. Kursen vi har är ganska krävande, men samtidigt kan folk inte sluta fokusera på vad som händer om tre månader när alla åker ut på sitt praktikår. Det får till följd att många har svårt att koncentrera sig på vad som gäller här och nu och jag kan inte rå för att ibland dras med i det hela.

Well well, men vad gör det om hundra år, när allting kommer kring?

___________________________________________


* I torsdags fick vi lite svininfluensavaccin och i fredags var min kropp svårt kränkt. Kändes precis som att ha feber, fast utan att vara varm eller så. Idag är det mycket bättre så det var ju "no sweat".

* Idag är det fullproppat med saker att må bra av. Jag ska fika med SN och hennes kompis, jag ska kolla på Bröllopsfotografen med bror och ikväll blir det lite bärsa med Putte. Good times™!

* Idag är det bara 69 dagar kvar till den svenska premiären av Where the Wild Things Are. Glöm inte det!

* Igår tog jag äntligen tag i John Ajvide Lindqvists Människohamn. Oerhört beroendeframkallande, skrämmande och mystisk. Tack för tipset och lånet EP, nu ska det bli läsa av!

* Veckans Youtube-film. Får min mage att hoppa lite extra där inne. Jag kan inte vänta, om ett år sitter man där framme om allt går som det ska!

Några funderingar kring H1N1(A):

* Varför klagar folk på vaccinet? Varför tvekar man? Hur många har dött av vaccinet? Hur många har dött av influensan? Go figure.

* Är det bara jag som tycker att viktiga befattningshavare i samhället, typ statsministrar, polischefer, osv. faktiskt borde få förtur för såna här saker som exempelvis vaccin mot pandemier? Är inte det ändå liiiiiiite smart, även i kära naiva Jante-Sverige?

* Varför är media så sjukligt hetsiga på de påstådda farorna med vaccinet? Var det inte exakt samma media som för bara några månader sedan i lika hög grad hetsade smittskyddsinstitut, företag, myndigheter och folkopinion till vansinne, att forcera fram ett influensavaccin för hela befolkningen? Borde man inte nöja sig nu när det är satt i rörelse? Eller är det kanske så att det säljer mer lösnummer att utnyttja folks osäkerhet, genom att helt plötsligt vända drevet 180 grader?


* Mediadrev eller inte, det är ändå något med allt som kretsar kring det här som gör mig lite sådär olustig. Är det det effektfullt valda namnet? Är det alla övertydliga statistiska kurvor över smittspridningen som inte går att värja sig ifrån? Är det att jag åker mycket tåg och tunnelbana? Är det att jag, på skolans uppmaning, tvättat händerna med alcogel inför varje måltid sedan slutet av augusti? Tur att vi inte gör som asiaterna och kör med munskydd á la tandläkaren. Ännu.


* Den där lätta febern, kombinerat med hosta, snorighet och lite oroligt i magen, var det influensan som kom och hälsade på tidigare? Isåfall, kan jag få mina pengar tillbaka?


* Hur mycket kommer "allmänheten" och media bry sig om det här om ytterliggare några månader?


* Vad blir nästa djur att namnge en influensa? Några bra förslag?

The line is drawn, this is England.

Ikväll är det en gul-trött upplyst X2000-vagn fram till midnatt.

Det är kaffe, det är This is England.
Det är långt ifrån seminarieförberedelser, måsten och krav.
Det är mitt kaffe, det är min film, det är min resa.

Basta.

Like brothers on a hotel bed.

Att komma hem efter två månader uppe i Estocholmo är skönt, men ganska ohäftigt och lite som att åka och besöka istället för att åka hem. Hade det inte varit för de sköna vänner som finns kvar i hemstan så hade det nog inte blivit något mer innan jul. Men nu finns det ju härliga och fina människor att träffa här nere, och då är det verkligen värt de tågresor som krävs!

Igår var det naturgodis och något som skulle kunna misstas som Idol-tittande hemma hos SN, tillsammans med henne och MS. Idag har det varit fika med CS i Halmstads nya dödskafé, tack för det! Härligt att få träffa er, ser fram emot nästa gång! Imorgon blir det födelsedagskalas, modell 1A, för fadren.

Nästa gång jag är hemma ska jag försöka att inte vara sjuk (thank god att det inte verkar vara svininfluensa i alla fall).

I onsdags var det White Lies på Berns med mina kära sjömän. Väldigt bra, och mina minnen från Hulstfred var inte vrängda av för mycket ljummen Sofiero-öl. De är bra live! Tack för det!

Just nu gäller:

• Elliot Smith - En av få artister som kan gå på repeat i min iPod utan att jag får apbryt.
• Min vinterjacka(!) - Jag blir mer och mer förtjust i den för varje vecka. Blå, snygg och bra.
• Alvedon - Oh yeeah. Febernedsättande? Check! Smärtstillande? Check!
• District 9 - En (bra) film jag såg på tåget igår. Förstår inte all kritik, riktigt skönt filmgrepp.

Och tydligen har man misstolkat den nya kursens studietempo och ambitionsnivå. Skit också, nu måste man verkligen ta tag i kragen för att det här inte ska gå på röven.

Hasta La Victoria Siempre!