I need a break and I need a vacation, take me away from the civilisation!

Idag när jag klev av T-banan, på väg hem efter ett besök på Östermalm, slogs jag av en fantastisk känsla, eller förnimmelse. Jag kände en genuin glädje sprida sig igenom kroppen, en glädje som inte gick att kontrollera eller binda. En glädje som var så äkta och ren att inget kunde stoppa den.

Under resten av min promenad hem till skolan så gick jag med ett brett flin över ansiktet och en fantastisk förnimmelse om att allting är, och kommer att vara, utmärkt. Samtidigt som detta sker spelas min nationalsång i iPoden, vilket med säkerhet förstärkte mina sinnesintryck. Rörstrandsgatan fram svävade jag som på moln, komponerad av en sjukt bortglömd låt. När jag sen passerar mittendelen av bron över essingeleden slängs en av Belle & Sebastians bästa låtar igång och min orgasm i lycka är fullbordad. Jag ställer mig vid ena räcket, tittar ut över trafiken och bara skrattar högt, oberörd av alla förbipasserande cyklister och flanörer. Jag är världens mittpunkt och allt är som det ska.

Denna känsla finns fortfarande kvar i mig och jag har bestämt mig nu. Borta är min bipolaritet. Borta är mina svackor, borta är min tvekan. Det enda som finns kvar är lycka, glädje, vilja och kärlek. Jag väljer att inte bry mig om de mörka delarna i livet, det finns så mycket annat som är bättre.

Vad som orsakade detta "genombrott" är oklart. Kanske var det att jag för första gången på väldigt länge, om så bara för en timme, fick träffa en av mitt livs viktigaste kvinnor. Kanske var det en naturlig motreaktion på all skit som kastats min väg. Kanske var det paret på tunnelbanan mellan rådmansgatan och odenplan som var helt uppslukade i varandra. Kanske var det all fin musik som strömmade genom mina öron och ut i blodet. Kanske var det en insikt i vilken fantastisk tid som skall komma min väg.

Kanske var det något, någonstans där emelllan.

Oavsett vilket så är jag barnsligt och genuint "lycklig" för första gången på länge.
Utan att definitivt kunna säga varför.

Det är bra för mig. Det är så här livet borde vara nu, då och sen. Tack.