Den ena är In and Out of Control av The Raveonettes från 2009. En länk på Facebook från deras nysläppta skiva påminde mig om det där albumet jag gillade skarpt, men som jag glömde bort alldeles för fort. Nu är det defintivt payback-time!
Det andra är Noah and The Whales senaste album Last Night on Earth. Det är deras tredje album. Det första slukade jag med hull och hår, det andra inte alls. Det var mest "a whole lot of whining". Inte för att jag inte gillar emo och whining, tvärtom i lagom dos, men det måste vara lite finess i det hela, kan jag tycka.
Hur som helst överraskar det senaste mer än lite och helt plötsligt känner vi igenom ett gammalt favoritband, men nu med lite mer elektroniska slingor. Jag gillar det verkligen, även om jag såklart saknar folkkänslan ibland.
Två album jag inte vill eller kan rekommendera är The Strokes, respektive White Lies nya plattor. Riktigt dåliga. Riktiga besvikelser. Kanske kan man med lite ansträngning hitta ett och annat OK-spår på dem, men inte mycket mer än så...
Att hitta formen för hur jag ska komma tillbaka till bloggandet går sakta framåt(?), som ni kanske märker. Bloggen blev för nära, för personlig, för intim. Jag ska sluta berätta om allt jag känner och allt jag tänker. Jag kanske kommer att berätta om utvalda delar, om det känns bra och balanserat. Men huvuddelen av den tid jag (eventuellt) kommer att lägga här framöver blir mer allmänna reflektioner, tråkiga musik- och filmtips och kanske ett och annat intressant musik- och filmtips.
Kanske kan jag med en sådan approach sluta att känna olust inför det här. För jag vet ju samtidigt om hur mycket jag innerst inne tycker om att skriva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar