Oh, you are the roots!

Gymnasiet betydde enormt mycket för mig. Jag kom äntligen bort från min instängda och fastkedjande grundskola där alla var fast i samma roller sedan 6-årsgruppen, jag upplevde nya miljöer och jag fick nya vänner. Allt det här formade mig till den människan jag är idag, oceaner skiljer 2008-mig från den jag var då jag tog mina första steg bland de som kom att bli NvNv3C.

Vissa säger såhär i efterhand att gymnasiet mest var jobbigt och något de inte saknar eller kan se tillbaka på med speciellt mycket glädje, men det kan jag inte hålla med om. Gymnasiet betydde enormt mycket för mig och jag vågar inte ens tänka på vem jag skulle vara idag om jag inte omgetts av de vänner och kompisar som jag genomlevde alla oändliga biologi-, matte-, och fysik-lektioner med. Många av mina gamla klasskamrater är personer jag kommer att värdesätta under resten av mitt liv. De var med och skapade det riktiga mig, de tryckte ut min verkliga personlighet ur mitt grundskole-skal och för det är jag evigt tacksam.

Att komma till den smärtsamma insikten att några av dessa vänner aktivt väljer att inte vara en del av mitt liv längre, gör mig väldigt förbryllad och ledsen i ögat.

Jag är smärtsamt medveten om att jag själv inte har hört av mig speciellt ofta den sista tiden, men faktum är att jag har gjort det med jämna mellanrum och det svider oerhört mycket när man inte ens kan få en bekräftelse på att man har nått fram. För som jag skrev tidigare, det här är personer jag räknar till mina närmaste vänner, oavsett om de vill vara en del av mig eller inte, och som jag har väldigt mycket att tacka för.

Utan dem hade jag inte varit den jag är idag. Utan dem hade jag säkerligen inte varit intresserad av kläder, utan dem hade jag inte varit musikintresserad, utan dem hade jag inte varit lika förtjust i vardagsdiskussioner, utan dem hade jag troligtvis inte varit lika öppen för andras åsikter och tankar, och utan dem hade jag inte skrivit den här bloggen.

Därför blir jag förbryllad och ledsen i ögat. Någonting fattas mig.