måndag, juni 21, 2010

Like two atoms in a molecule!

Precis som alla andra drabbades jag också av värmeslag i hjärtgropen när jag satt framför TV:n i lördags. Jag har verkligen inte brytt mig särskilt mycket om det hela i förväg, och hamnade framför TV:n mer som en konsekvens av att jag inte hade något bättre för mig.

Under inledningen av sändningen så kände jag ångest när jag sakta men säkert insåg hur mycket brudgummen var på väg att ge upp för att få sin brud. Det är ju inget vanlit bröllop på det viset, utan i rutan framför mig skulle jag nu få sen en "man av folket" som skulle ge upp möjligheten till att ha ett efternamn, att få rösta och ha ett eget jobb. Dessutom vara en av Sveriges mest offentliga personer. Vad sa han själv att hans roll skulle bli efter det här? "Mitt jobb blir att vara ett stöd för kronprinsessan i hennes roll". "Arma stackare", tänkte man lite.

Sen kände jag mig lite påtvingat perverterad när jag satt där i min soffa och samtidigt, på första parkett, bevittnade hur vår lätt grånade kung lämnade över sin älskade dotter till brudgummen. Det här var ju deras privata stund, vem var jag att göra intrång i detta heliga? Ett uns av olust fyllde mig.

Motvillig perversion, olust och smygande ångest, alltså. Inte direkt en jättelyckad start på lördagseftermiddagen kanske. Men allt det där försvann snabbare än en konsonant på flamländska, samtidigt med glädjetårarna som snabbt torkades av brudgummens kind. Brudens svikande röst vid "...tills döden skiljer oss åt." och Björn Skiffs sång var spiken i kistan. Jag var såld och tårades ikapp med stora delar av kyrkan, Kungsträdgården och Sverige.

Allt var så vackert, varmt och fint. Det var äkta kärlek för alla att dela med brudparet och inget har någonsin var enklare.

Nu har dessa känslor självklart lagt sig en aning, sittandes vid Gate B34 på Schiphol, med en transitiontime på 2:10 timmar. Men minnet av en speciell lördagseftermiddag för svenska folket i allmänhet och för två personer i synnerhet ligger färskt kvar. Och med det även insikten om att det finns vissa saker här i livet som är värda att kämpa lite extra för, även om det då och då kan innebära smärta och uppoffringar. Det är i sådana sammanhang ett billigt pris.



Och så är man då tillbaka i de snart invända gängorna. Plugg, Tyskland, Nahkauf, öststatsgym, taxi buchholz, stridssäck2000, youtube, bryggkaffe, märkpenna och tuggummiburk.

  • Denna veckan: 2 tentor, ingen svensk midsommar, men vi ska göra vårat bästa här nere.
  • Nästa vecka: 2 tentor, Flight Suit-party, efterlängtad semestern!

Inga kommentarer: