tisdag, februari 02, 2010

I see signs now, all the time. (De sista dagarna)

Veckans soundtrack


Nu börjar det närma sig. Det börjar bli dags för mig att ta mitt sletna pick och pack och rycka upp mina, i stort, välplacerade rötter och flytta vidare. Detta kommer att bli början på min stora vandringsresa genom Sverige och Europa, innan jag så småningom kanske slutligen stannar upp och slår ner mina rötter igen. För den gången.


Helgen som gick började mycket bra med premiärvisning av "Till Vildingarnas Land" (eller "Where The Wild Things Are") på fredagskvällen. En film jag otåligt väntat på sedan i våras. Den uppfyllde i princip mina förväntningar, även om jag gärna hade sett mer udd och mer drama. Men vad kan man förvänta sig av en film som i grunden baseras på en bilderbok för barn? Kanske mer, kanske mindre. Oavsett vilket så var det en fantastisk filmupplevelse som alla borde se till att få ta del av.

Lördagen fylldes av så många saker. De rent materielistiska upplevelserna var först i kronologisk ordning. Under dagen köpte jag nya löparskor på Runner Store, samt införskaffade mig en efterlängtad Casio-klocka i 80-tals-retro-stil. Mycket bra, väl användning av julklappspengar!

Under sen eftermiddag var det dags för mig, BA, IN och IN:s kompis F att sätta oss ner i Dansens Hus och beskåda en electro-opera om Darwins lära, av The Knife. Fantastiskt, märkligt. Fantastisk märkligt. Vissa saker överraskade, vissa saker underraskade. Hur som helst var det en grym upplevelse och något att ta med sig under lång tid framöver. På kvällen var det födelsedagsfirande för kurskamraten OW och utgång på söder.

Utgången var bra, men sällskapet var bättre. Framåt fem-tiden slumrade jag slutligen in och förberedde mig på en söndag i ångestens tecken. Söndagen gjorde ingen besviken.

Och så började den här veckan, den sista veckan. Lådor har packats, en sista hemtenta har skickats in, ännu en biofilm har tittats på och vin har druckits. Imorgon är det lättningsmiddag, avslutningsfest och på torsdag är det överlämning till våra VFU-skolor. På fredag går tåget söderut vid 16-tiden. Så var det med det.

Jag har packat ner de senaste 18 månaderna i begagnade flyttkartonger. Snart är Stockholm en ledig stad, fri från mig och allt jag varit.

Inga kommentarer: