Förra veckan nåddes jag av beskedet att jag var
preliminärt antagen. Det hela är så sjukt att jag haft svårt att greppa det. Det har börjat sjunka in så smått nu och det känns helt fantastiskt. Samtidigt så vågar jag inte fira fullt ut ännu, det är jag för erfaren för att göra. Jag tror inte på det helt och hållet förrän jag har ett papper i handen och sitter på ett flygplan söderut.
Men om jag nu skulle lyckas att korsa mållinjen den här gången så vore det något helt vansinnigt. Denna halvt tillbakahållna lycka som så smått börjar växa inom mig ackompanjeras av en tillfredsställelse av att jag äntligen bestämt mig för vad jag ska göra med mitt andra problem. Det kommer bli jobbigt och blottande, men whattefack, det får gå som det går, och det är just det som får mig att må bra. Det får fan gå som det går.
Spotify hittade en gammal skön power-rock-låt som jag alltid har skämts lite grann för att gilla, kanske för att jag tyvärr verkar ha utvecklats till något utav en musik-fascist, men här ska faktiskt bot råda och bättring ske! How far we've come med Matchbox 20 är lite oväntat det mycket passande soundtracket till mitt liv just nu. Lite desperat och forcerat, men ändå med någon sorts tillförsikt och känsla av att saker och ting kommer att reda ut sig.
Segelflygpremiären är avklarad och det är skönt att vara uppe i det blå igen, även om man kanske var lite ringrostig vid landningen. Jag skyller på den hårda och byiga sidvinden! Men i övrigt känns det väldigt bra och det har fölts av lördagsöl med boysen, och en hel del insikter som ovan har redovisats. Det är alltid skönt att kunna resonera med vänner med ett par öl innanför emo-tshirten!
MA drar till landet i Öst och jag håller tummarna för att det går fint. Hon är en oerhört fin tjej som jag vet kan ta hand om sig själv och som kommer lösa ut det hela. Men jag kommer ändå sända en tanke ditåt med jämna mellanrum. Kör hårt!
http://www.youtube.com/watch?v=Me6RERSLnB4&feature=related
Men om jag nu skulle lyckas att korsa mållinjen den här gången så vore det något helt vansinnigt. Denna halvt tillbakahållna lycka som så smått börjar växa inom mig ackompanjeras av en tillfredsställelse av att jag äntligen bestämt mig för vad jag ska göra med mitt andra problem. Det kommer bli jobbigt och blottande, men whattefack, det får gå som det går, och det är just det som får mig att må bra. Det får fan gå som det går.
Spotify hittade en gammal skön power-rock-låt som jag alltid har skämts lite grann för att gilla, kanske för att jag tyvärr verkar ha utvecklats till något utav en musik-fascist, men här ska faktiskt bot råda och bättring ske! How far we've come med Matchbox 20 är lite oväntat det mycket passande soundtracket till mitt liv just nu. Lite desperat och forcerat, men ändå med någon sorts tillförsikt och känsla av att saker och ting kommer att reda ut sig.
Segelflygpremiären är avklarad och det är skönt att vara uppe i det blå igen, även om man kanske var lite ringrostig vid landningen. Jag skyller på den hårda och byiga sidvinden! Men i övrigt känns det väldigt bra och det har fölts av lördagsöl med boysen, och en hel del insikter som ovan har redovisats. Det är alltid skönt att kunna resonera med vänner med ett par öl innanför emo-tshirten!
MA drar till landet i Öst och jag håller tummarna för att det går fint. Hon är en oerhört fin tjej som jag vet kan ta hand om sig själv och som kommer lösa ut det hela. Men jag kommer ändå sända en tanke ditåt med jämna mellanrum. Kör hårt!
http://www.youtube.com/watch?v=Me6RERSLnB4&feature=related
1 kommentar:
Kul att höra om beskedet! =)
Lycka till med allt, och du; Du är en fantastisk kille som förtjänar någon fantastisk, glöm aldrig det!
Skicka en kommentar