Mina två största irritationsmoment här i livet är:
A.) Att jag inte kan spela något instrument och B.) att jag inte kan odla ett ordentligt skägg. Inte alls några jättegrejer egentligen men likväl är det väl det jag grämer mig mest över.
Utöver det så finns det faktum att jag är för snäll och att jag bryr mig för mycket och för snabbt. Att vara snäll ger i princip aldrig några fördelar. Nice guys finish last, och det stämmer. Man borde kanske vara lite mer kall och svinig och skita i vad den där inre rösten säger till en. Det verkar ju funka för typ alla andra. Allting hade varit så mycket enklare då.
Äh, skit samma. Det är väl bara jag som tänker för mycket och har lyssnat på en Bright Eyes-låt för mycket. Kanske borde jag inte skriva något alls. Men det känns ändå som att det här är något jag vill ha ur mig, på sätt och vis så inbillar jag mig att allting blir lättare om jag får ner det i skrift. På sätt och vis så inbillar jag mig att jag har rätt, på sätt och vis så förstår jag att det är svårare än så.
Jag borde kanske sluta tänka på saker som jag egentligen borde ha släppt för länge sen, jag kanske borde förstå att loppen är löpta, att spelen är spelade.
Jag borde kanske sova på saken.
Det låter schysst. Det känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar