She makes sure you saw her.

Idag har jag bränt strandsatt tid i Huvudstaden med hjälp av lite gym (ja, kroppen är snart helt kry!), men framförallt städning. Här uppe på tredje våning har det dammtorkats, dammsugits, sorterats, kastats och golvmoppats (x2). Jag finner något lugnande och kanske meditativt i att städa och göra fint. Framförallt så finns det definitivt något tillfredsställande i att kunna gå runt i ett nystädat rum. Kanske är det ett undermedvetet sätt att hantera en i övrigt rörig tillvaro?

Kanske det, även om min tillvaro de senaste veckorna har ordnat upp sig ganska ordentligt. Rörigt är det inte längre och det känns överlag ganska stabilt. Kortvecka nyss avklarad med bravur och imorgon lägrar en kort sväng i hstd för att senare dra upp på lite segelflyg i de småländska skogarna! Hoppas på bra väder så man kanske kan samla på sig några flygtimmar.

Jag måste förresten passa på att tipsa eventuella musiklyssnare om det här bandet som jag fick mig till livs för ett tag sedan; http://www.youtube.com/watch?v=E2YnDlEMXiU Väldigt bra, och resten av albumet är helt klart värt en lyssning eller två. Låten länkad ovan är lite speciell att lyssna på för mig. Texten är fan spot on och hela arrangemanget byggs sakta upp till ett jävla crescendo som visar sig vara ett antiklimax utan dess like. Oerhört vackert, men samtidigt ganska smärtsamt. Such is life!

Slutligen så kan ju nämnas att mitt nyårslöfte skall återupptas med omedelbar verkan. Nu blir det svårt snålt på energiuttaget för min del. Men vem försöker jag egentligen lura? Mig själv kanske främst, för det är en skön grundtanke och det får mig att må ännu bättre med mig själv. Det är ju ändå ett bra nyårslöfte som ligger väl i fas med vad årets skeenden har utvecklats till. Join the joyride!