Our bodies get bigger but our hearts get torn up.

Just nu mår jag fan väldigt bra. Mitt "riktiga" jag är tillbaka, och det känns som att inget kan stoppa mig. Det är fantastiskt och inget kan komma ivägen. Oavsett vilka trevande händer som rör vid varandra, oavsett vilka blickar som möts, oavsett vilka åsikter som växlas, så mår jag oförtjänt bra.

Eller kanske är det faktiskt förtjänt? Jag känner nog att det är så, ändå. Jag har mått dåligt ganska länge och nu är det läge för något nytt. Världen är some awsome shit och jag finns mitt i det. Det är min tur att att bara njuta och hänga på.
Inget kan komma emellan mig och allt awsome shit.

I helgen var det karlbergs dag och det var najs. Det är alltid kul att visa upp vad man gör och gå runt och kolla in andra sköna grejer. I veckan är det examination och jag orkar inte bry mig för fem öre. Min nyvunna whattefack-mentalitet kommer fram i ljuset, och jag gillar't!