Det finns en hel del saker man hatar att man älskar. Exempelvis "The Summer of '69" med Bryan Adams. Man anser sig ha relativt god musiksmak och borde egentligen förkasta en av gubbrockens mest spelade, men vafan, varje gång den går igång på festen eller utestället så blir samtliga, inklusive jag, helt spattiga. The Summer of '69 symboliserar inte bara ungdomens glada dagar, utan även kärleken till det där "chessiga" som jag säkert inte är ensam om att drabbas av.
Högskoleprovet på lördag, mitt i det stora kriget som kommer utspela sig runt Skövde från onsdag till onsdag veckan därpå. Ja, det kommer helt enkelt bli en helgtjänstgöring, och det känns ju sådär. Jag har en del saker jag skulle vilja ha gjort här hemma innan jag åker ikväll, men utsikterna för att jag ska hinna med det är ju sådär. Hur som helst, högskoleprovet kommer ju bli högintressant med tanke på hur väl man mår efter 4-5 dygns krigande. Jag kommer lätt somna över skolbänken, det är mycket möjligt att det är värt det, de där extra timmarnas sömn och återhämtning som det isåfall skulle innebära.
Vidare har jag äntligen fått grepp om Arctic Monkeys nya singel, Brianstorm, från det kommande albumet "Favourite Worst Nightmare", som kommer ut den 23:e april. Det finns något med deras texter och musik som ger mig det där lilla extra. Kanske är det hela historien bakom deras genombrott som jag fascineras av eller kanske deras härliga inställning till vad de sysslar med, men hur som helst, det finns inget album som har varit så fast i min iPod som "Whatever People Say I Am, That's What I'm Not". Fortfarande, ett drygt år efter albumets release, kan jag sätta mig ner och bara lyssna på hela albumet utan att trycka "Next" en enda gång. Det är jävligt rare. Brianstorm håller måttet, definitivt, men jag har svårt att tro att de kan toppa "Whatever...". Självklart hoppas jag bli positivt överraskad, och det skulle väl inte förvåna mig egentligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar