Jahop, helgen var min "dränka-sina-sorger-i-ansenliga-mängder-alkohol"-helg och det lyckades jag med förhållandevis bra. Dagen efter var bakfull enligt rutin och min fader erbjöd mig möjligheten att ångra gårdagskvällen med en hel dags grävande i trädgården under gassande sol.
Jag har ännu inte riktigt greppat min situation fullt ut tror jag, och det kommer nog ta ett tag innan jag kan sätta punkt för den här perioden som kännetecknas av lätt nedstämdhet. Men som min chef sa igår; "Nu gäller det att du grämer dig ett tag och bearbetar det här, så att du förr eller senare kan komma till ett ställe där du kan sätta punkt för det här och gå vidare i livet."
Det låter ganska bra, det är nog viktigt att jag verkligen tillåter mig själv att vara ledsen för det här, så att jag får ut det ordentligt ur systemet.
Igår fick jag ett brev från min sökta skola om vilken inriktning jag eventuellt skulle vara intresserad av vid en eventuell antagning till programmet jag har sökt. Så att de kunde ge mig en preliminär placering. Det var oerhört många försäkringar från deras sida om att ingenting var säkert och att allting var tillfälligt. Jag kommer nog vänta med att skicka in mina önskemål tills jag har fått se lite mer indikationer på hur det kommer att se ut i min bransch framöver.
Till helgen är det Göteborgsvarvet och jag hade inte kunnat vara mer otaggad än vad jag är. Det kommer bli oerhört tråkigt, men det kommer givetvis bli jättefint att träffa mina lumparpolare igen.
Mina, ben, knän och rygg är ju vana vid grusspår, så 21 km på hård asfalt kommer att bli intressanta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar